Hitta problem värda att lösa och räkna på nytta
Efteråt kan du räkna utgångsläget, baseline, för en veckohög av samma jobb i kronor, sätta ett tak för felkvoten utifrån vad ett fel kostar, och märka kalkylbladet Go och dokumenttillägget No-Go utifrån år-1-nettot.
- Nivå
- Navigatör
- Tid
- 18 h

Hoppa till
Efter kursen kan du
Eleven kan beräkna baseline-kostnader för arbetsflöden, tröskelvärden för felkvot och break-even-ROI i SEK över 15 tillhandahållna business case-dossierer och korrekt klassificera vilka fall som ska avvisas för AI.
En demo och en räknad flaskhals
En demo är ett enda svar. Du klistrar in en orderbekräftelse i chattjänsten, och svaret nämner en leveransvecka. Det visar att en mening kan komma ur ett dokument. Flaskhalsen är högen som kommer tillbaka varje vecka: hur många bekräftelser, hur många minuter var och en tar, vad en timmes lön kostar, och hur ofta den inskrivna veckan blir fel.
I fallet med reservdelsdisken hanterar expediten 100 bekräftelser i veckan och lägger 3 minuter på varje, till 400 kronor i timmen. En bekräftelse kostar 3/60 × 400 = 20 kronor i arbete. Veckan kostar 100 × 20 = 2 000 kronor i arbete, alltså 5 timmar. Ett träffsäkert svar på en enda bekräftelse lämnar de 2 000 kronorna oräknade. Skriv fyra tal innan du jämför verktyg: antalet per vecka, minuterna, timpriset och hur stort stickprovet av fel är. Saknas ett tal är fallet fortfarande en demo.
Timmar gånger timpris
Timmar per vecka = antal × minuter / 60. Arbetskostnad i kronor = timmar × timpris. Här är 100 × 3 / 60 = 5 timmar, och 5 × 400 = 2 000 kronor. På 50 arbetsveckor blir arbetets baseline 2 000 × 50 = 100 000 kronor. Skriv veckoantalet bredvid produkten. Ett fall med 46 veckor ger ett annat år.
Dela sedan högen efter vad som redan ligger lagrat. 80 bekräftelser har redan order-id, leveransvecka och kund-id i butikssystemet. En formel i kalkylbladet kan kopiera de tre fälten. De andra 20 kommer som e-post utan order-id, så formeln har inget att matcha mot, och expediten behåller dem. De 20 kostar 20 × 20 = 400 kronor i veckan och 400 × 50 = 20 000 kronor om året. Arbetet kopian tar bort är 100 000 − 20 000 = 80 000 kronor om året.
Att bygga bladet tar 5 timmar till samma 400 kronor, så engångskostnaden är 2 000 kronor. Den raden står för sig. Bladet har ingen licens, så den löpande årskostnaden är 0. Arbetet som är kvar är 400 kronor i veckan. De 2 000 kronorna i uppstart tjänas tillbaka ur veckobesparingen, och den divisionen kommer i räkningen längre fram.
Felkvot och taket på en tiondel
Baseline för felkvoten = fel i stickprovet / stickprovets storlek. En andra person gick igenom 40 ominskrivna bekräftelser och hittade 4 fel vecka. Kvoten är 4/40 = 0,10, alltså 10 procent. På en vecka med 100 ominskrivna bekräftelser blir det 0,10 × 100 = 10 fel. Varje fel är ett samtal på 30 minuter: 30/60 × 400 = 200 kronor. Felkostnaden per vecka är 10 × 200 = 2 000 kronor. På året blir den 2 000 × 50 = 100 000 kronor.
Veckans baseline = arbete + felkostnad = 2 000 + 2 000 = 4 000 kronor. Årets baseline är 4 000 × 50 = 200 000 kronor. Stickprovet togs medan varje bekräftelse fortfarande skrevs om. De 20 mejlen skrivs om på samma sätt, så det här fallet behåller 10 procent på dem tills ett eget stickprov på mejl ersätter siffran. Då är 0,10 × 20 = 2 fel i veckan, 2 × 200 = 400 kronor i veckan och 400 × 50 = 20 000 kronor om året. Felkostnaden kopian tar bort är 100 000 − 20 000 = 80 000 kronor om året. De 80 lagrade raderna får inget nytt skrivfel av en formel, eftersom veckan i bladet är samma cell som butikssystemet redan har. Den kopian ligger på 0 nya fel.
Tiondelsregeln i det här fallet sätter taket för en rad som ingen kontrollerar. Förväntad kostnad för ett nytt fel på en rad får vara högst en tiondel av arbetet på den raden. Arbetet är 20 kronor, så utrymmet är 2 kronor. Ett fel kostar 200 kronor, och taket blir 2/200 = 0,01, alltså 1 procent. Formelkopian ligger under taket. En demo som kommer utan stickprov har ingen kvot att lägga under taket, så raderna den skulle röra stannar hos en människa tills ett stickprov är räknat.
Prisa kalkylbladet först, sedan Go eller No-Go
Årsbesparingen från bladet = sparat arbete + sparad felkostnad = 80 000 + 80 000 = 160 000 kronor. Löpande kostnad är 0 och uppstarten är 2 000, så år-1-nettot är 160 000 − 0 − 2 000 = 158 000 kronor. År-1-nettot är ROI-talet som används här, i kronor: årsbesparing minus löpande årskostnad minus engångskostnad. Veckobesparingen är 160 000 / 50 = 3 200 kronor. Break-even, veckan då uppstarten är intjänad, är uppstart delat med veckobesparing: 2 000 / 3 200 = 0,625 veckor.
Dokumenttillägget i offerten kostar 2 400 kronor i månaden, alltså 2 400 × 12 = 28 800 kronor om året, eller 28 800 / 50 = 576 kronor i veckan. Offerten har kvar en människa som kontrollerar varje bekräftelse i 1,5 minuter, eftersom fel vecka betyder sen leverans. På alla 100 rader är 100 × 1,5 = 150 minuter = 2,5 timmar, och 2,5 × 400 = 1 000 kronor i veckan, alltså 50 000 kronor om året. Offerten räknar den kontrollen som stunden då rättningen sker, så kvarvarande felkostnad är 0. Att koppla exporten tar 4 timmar till 800 kronor, en uppstart på 3 200 kronor. År-1-kostnaden för alla 100 rader är 50 000 + 28 800 + 3 200 = 82 000 kronor. År-1-nettot mot baseline på 200 000 är 200 000 − 82 000 = 118 000 kronor.
På enbart de 20 mejlen, när bladet redan täcker de 80, är kontrollen 20 × 1,5 = 30 minuter = 0,5 timmar × 400 = 200 kronor i veckan, eller 10 000 kronor om året. Expediten kostar 20 000 kronor om året på de mejlen, så sparat arbete är 10 000. Sparad felkostnad är de 20 000 ovan. Bruttovinsten är 10 000 + 20 000 = 30 000 kronor. Licensen stannar på 28 800 eftersom offerten är ett fast årspris, och uppstarten stannar på 3 200. År-1-nettot för tillägget på de 20 mejlen är 30 000 − 28 800 − 3 200 = −2 000 kronor.
Ett Go kräver alla fyra kontrollerna. Veckokostnaden är skriven som timmar × kronor och som fel × kronor, med stickprovets storlek bredvid kvoten. Raderna som redan har fält prissätts som en formel innan något tillägg prissätts, och vägen med högre år-1-netto är den du behåller. År-1-nettot ligger över noll. Oövervakade rader är tillåtna bara på eller under det skrivna taket, från ett stickprov. Bladet klarar alla fyra: talen är skrivna, de 80 raderna är formelvägen, 158 000 ligger över noll, och kopian lägger till 0 nya fel under taket på 1 procent, medan de 20 mejlen stannar hos expediten. Tillägget på alla 100 rader har år-1-netto 118 000, över noll och ändå under bladets 158 000, så bladet är vägen du behåller. Tillägget på de 20 mejlen har år-1-netto −2 000. Tillägget är No-Go. Bladet är Go.
Disken, räknad hela vägen
Indata för reservdelsdisken: 100 bekräftelser i veckan, 3 minuter vardera, 400 kronor i timmen, 50 arbetsveckor. En andra person hittade 4 fel leveransvecka i 40 ominskrivna bekräftelser. En fel vecka kostar ett samtal på 30 minuter. 80 rader har redan order-id, leveransvecka och kund-id. 20 rader är e-post. Bladet tar 5 timmar till 400 kronor. Offerten på tillägget är 2 400 kronor i månaden, plus 1,5 minuters kontroll på varje rad det rör, plus 4 timmar till 800 kronor för att koppla exporten. Offerten sätter kvarvarande felkostnad till 0 när den kontrollen finns.
Arbete per bekräftelse är 3/60 × 400 = 20 kronor. Arbete per vecka är 100 × 20 = 2 000 kronor, från 5 timmar. Arbete per år är 2 000 × 50 = 100 000 kronor. Felkvoten är 4/40 = 0,10. Felen per vecka är 10, felkostnaden per vecka är 10 × 200 = 2 000 kronor, och felkostnaden per år är 100 000 kronor. Veckans baseline är 4 000 kronor och årets baseline är 200 000 kronor. Utrymmet för en oövervakad rad är 20/10 = 2 kronor, och taket är 2/200 = 0,01, alltså 1 procent.
Efter bladet återstår 20 mejl till 20 kronor styck: 400 kronor i veckan och 20 000 kronor om året i arbete. Med samma omskrivningskvot på 10 procent ger de mejlen 2 fel i veckan, 400 kronor i veckan och 20 000 kronor om året. Sparat arbete är 80 000 kronor och sparad felkostnad är 80 000 kronor, så årsbesparingen är 160 000 kronor. Uppstarten är 5 × 400 = 2 000 kronor och den löpande kostnaden är 0. År-1-nettot är 158 000 kronor. Veckobesparingen är 3 200 kronor. Break-even är 2 000/3 200 = 0,625 veckor. De 80 kopierade raderna lägger till 0 nya fel, vilket ligger under taket på 1 procent.
På alla 100 rader kostar tillägget 1 000 kronor i veckan i kontroll, 50 000 kronor om året, plus en licens på 28 800 kronor och en uppstart på 3 200 kronor. År-1-kostnaden är 82 000 kronor och år-1-nettot är 118 000 kronor, vilket är 40 000 kronor under bladet. På enbart de 20 mejlen kostar kontrollen 10 000 kronor om året mot 20 000 i expeditens arbete, och felsparandet är 20 000, så bruttovinsten är 30 000. Dra bort 28 800 och 3 200, så blir år-1-nettot −2 000 kronor. Bladet är Go. Tillägget är No-Go.
Kolla på papper
Använd 60 fakturor i veckan, 5 minuter vardera, 360 kronor i timmen och 48 veckor. Skriv arbetet per vecka och arbetet per år. Ett stickprov på 30 fakturor har 3 fel summa, och varje fel summa kostar 180 kronor att rätta. Skriv felkvoten, felkostnaden per vecka och årets baseline, arbete plus fel. Sedan har 45 fakturor redan leverantörs-id, belopp och faktura-id, och ett blad tar 3 timmar till 360 kronor. De andra 15 stannar manuella med samma kvot på 10 procent. Skriv bladets år-1-netto och break-even i veckor. Skriv också taket för oövervakade rader som ett bråk: en tiondel av arbetet på en faktura, delat med 180. Ett tillägg kostar 800 kronor i månaden, med 2 minuters genomgång av varje faktura, kvarvarande felkostnad 0, och ingen uppstart i den här övningen. Skriv dess löpande årskostnad och dess år-1-netto mot baseline, och märk tillägget Go eller No-Go.
Arbetet per vecka är 1 800 kronor och arbetet per år är 86 400 kronor, från 30 kronor per faktura. Felkvoten är 3/30 = 0,10. Felkostnaden per vecka är 6 × 180 = 1 080 kronor. Felkostnaden per år är 51 840 kronor och årets baseline är 138 240 kronor. De 15 manuella fakturorna kostar 21 600 kronor om året i arbete och 12 960 kronor om året i fel. Årsbesparingen är 64 800 + 38 880 = 103 680 kronor. Uppstarten är 1 080 kronor, så år-1-nettot är 102 600 kronor. Veckobesparingen är 2 160 kronor och break-even är 1 080/2 160 = 0,5 veckor. Taket är 3/180 = 1/60. Genomgången för tillägget är 720 kronor i veckan, 34 560 kronor om året, plus en licens på 9 600 kronor. Den löpande kostnaden är 44 160 kronor och år-1-nettot är 94 080 kronor, under 102 600, så tillägget är No-Go.
Kontrollfrågor
I fallet med reservdelsdisken, vad är veckans baseline i kronor, och vilka två belopp blir den summan?
4 000 kronor, av 2 000 i arbete och 2 000 i felkostnad.
Stickprovet har 4 fel vecka på 40 bekräftelser. Vilken är baseline för felkvoten, och vilket tak sätter tiondelsregeln för en oövervakad rad?
10 procent, och 1 procent, eftersom utrymmet är 2 kronor och 2/200 = 0,01.
Vad är kalkylbladets år-1-netto, och hur lång är break-even i veckor?
158 000 kronor, och 0,625 veckor, från 2 000/3 200.
Vad är år-1-nettot för tillägget på enbart de 20 mejlen, och är det tillägget Go eller No-Go?
−2 000 kronor, alltså No-Go. Bladet är vägen du behåller, med år-1-netto 158 000 kronor.
En veckas baseline är timmar gånger timpris, plus fel gånger vad ett fel kostar. Prisa en formel på raderna som redan har fält innan du prisar ett tillägg. Ett Go kräver ett år-1-netto över noll och en uppmätt felkvot på eller under taket du skrev ned.
Slutuppgift
Klara ett nycklat kvantitativt benchmark för genomförbarhet och ROI med 30 poster över 15 frysta affärsdossierer, samt lämna in ett kalkylatorskript för ROI och break-even som klarar 15 fasta enhetstester. (Valfritt portföljobjekt: riktiga customer discovery-anteckningar med signerat samtycke).
Begrepp i kursen
Kursen har inga egna begrepp i ordlistan ännu. Begrepp från tidigare kurser används här också.
Första lektionen är öppen att läsa. Resten av kursens lektioner skrivs, och prov och diplom kommer senare. Till väntelistan